Herregud, det var så hemskt att sitta där och prata ut. Det var hemskt att inte kyssa honom det första jag gjorde när vi sågs. Det var hemskt att sitta tyst under hela bussresan och undvika närkontakt. Det var hemskt att sitta inne på Espresso House vid NK och förklara hur man kände. Jag satt med tårar i ögonen, han likaså. Nej fy, bland det värsta jag gjort! Egentligen ville jag bara hoppa upp i hans famn och pussa på honom eftersom vi inte hade setts sen i torsdagen. Men det gick ju inte riktigt, var så ledsen och sårad. Men vi har verkligen pratat ordentligt nu, tror vi fixar det här. Det måste vi. Så vi ger det en chans till.
Som jag sa till honom, det funkar inte längre.. Så nu får vi allt se till att ändra på allt det dåliga. För det finns ingen som jag älskar mer än vad jag älskar honom. Det är inte där problemet ligger, det är vi båda medvetna om.
För jag vet inte vad jag skulle göra om det inte skulle fungera. Vet inte vad jag skulle göra utan honom <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna en liten kommentar här! :)